Ett Fall Framåt
Jaha. Vad ska man säga? Middagen gick bra, riktigt bra. Jag faktiskt kul. Jag köpte fyra ciderflaskor, varav jag tog två själv och Ellinor fick resten. Det räckte alldeles utmärkt. Sedan missade jag min nödutgång och plötsligt satt jag i en "taxi" på väg till KB. I bilen drack jag av okänd anledning lite öl och det var nog inte så smart för när vi kommit in spydde jag på bordet framför alla. Det var ju "lite lätt pinsamt".
Senare fick jag svar på en fråga som gnagt länge i bakhuvudet. Jag har undrat om min oförmåga att dansa var inbyggd eller om det kanske släppte när jag var full. Nu vet jag äntligen svaret. Jag var uppenbarligen 100 % full (hade jag druckit mer så hade jag bara spytt upp det), jag hade modet och jag hade verkligen viljan, men ändå kunde jag inte dansa. Inte ett enda steg. Så nu vet jag det.
Slutsumman då? Jo, det var ändå kul. Jag skulle gärna göra det igen, men det här var ju min avskedsfest. Jag är inte längre en del av personalen och nästa gång lär jag inte bli bjuden.
Idag har varit en väldigt lugn dag. I morgon blir det kanske lite golf. Och sen är det måndag igen. Och så går det på, i den vanliga trallen.