Downtown
De senaste dagarna har varit intensiva. I tisdags fick jag äntligen svar på mitt bud på 1 000 000 på lägenheten på Norregatan. Tyvärr visade det sig att någon taskmört bjudit 1 010 000. Efter några timmars fejkad betänkelsetid höjde jag mitt bud till 1 020 000. Sedan hörde jag inget mer. På onsdagen kom sedan ett nytt bud på 1 030 000. Då gav jag upp det och drämde iväg ett bud på 900 000 på lägenheten på Torpgatan istället. På torsdagen fick jag till svar att det redan fanns ett bud på 1 050 000. Då gav jag upp centrum och bjöd i stället 900 000 på lägenheten på Ehrensvärdsgatan. Efter någon timme fick jag motbud på 965 000. Efter 2 timmar accepterade jag motbudet och så var det klart. Mäklaren nämnde något om att skriva kontrakt redan samma kväll men lämnade inget ytterligare besked.
Samtidigt hade Max invigningssammankomst i sin nya lägenhet och efter jobbet hörde jag efter om han hade öppnat. Det visade sig dock att han var på IKEA så jag satte mig på 300-bussen för hemfärd. I höjd med casinot ringer Max och säger att han snart är hemma. Jag hoppar snabbt av vid Stadsbiblioteket, tar en burgare i kiosken och går bort mot 5:ans hållplats vid Konserthuset (för jag måste åka svängen om centralen för att inte komma för tidigt). När jag står och väntar på bussen ringer mäklaren och vill skriva kontrakt om en halvtimme på hans kontor i Slottsstaden. Så jag går dit och skriver på och sedan kör han mig hem till Max. Tänk så mycket som kan hända på en enda dag!
Nåja. På fredag flyttar jag in!
Tyska är nog världens vackraste språk. Eller vad sägs om strofer som:
"Bist Du allein von alle freunden verlassen, dann gehe in die stadt!"
"Vergisst in bundten Neonschein die Stunden deine Sorgen, und hört die Grosstadtmelodie bis in die frühe morgen!"
"Da ist alles für dich da, da willst du dinge erleben, die sind wunderbar!"
"Bist Du allein weil keine Lippe dich küssen, dann gehe in die Stadt!"
Engelska tjejer hör till jordens fulaste, men det finns faktiskt undantag
