Skuldkänslor
Var på bion i lördags. Hanna har inte tid med bokföringen. Hon har det tydligen väldigt jobbigt med att få tiden att räcka till just nu. Så jag blir tvungen att ta tag i det så småningom. Mina underbara lediga helger kommer att gå upp i rök. Inte för att jag tagit till vara på dem särskilt bra i o f s, det blir mest att ligga i sängen och spela dataspel, men känslan av att vara ledig är obetalbar. När jag dumpade allt på Hanna trodde jag att jag gjorde henne en tjänst, eftersom hon tidigare önskat att få jobba fler timmar, men det verkar snarare ha gjort henne illa.
Annars är det bra. Jag råkade, närmast av misstag, fråga Michaela om hon ville se filmen med mig. Hon hade förstås andra planer, det var ju lördagkväll och hon skulle väl hem och spela dataspel, men det viktiga var att jag frågade. Jag kan inte komma ihåg när jag senast frågade en kompis om han/hon ville följa med på något. Det har kanske aldrig hänt. Ett enormt framsteg således.
Ett annat stort framsteg kom med facebook idag. Mandy Kaw Shuen Hui, en malaysisk tjej jag aldrig har träffat, har skickat ett Happy Birthday! Visserligen två dagar för tidigt, men ändå. Det brukar bara vara en enda under 50 som gratulerar mig, och det är Max. Bristen på gratulationer brukar göra mig deprimerad hela Oktober. Men det här året har jag verkligen satsat på att lyckönska alla (bl a Mandy), och det verkar ha givit resultat. Ska bli spännande att se vad som händer på Onsdag.
Till sist måste jag berätta om en smart norrlänning från Vindeln, som var ute och körde en sen kväll. Plötsligt hörde han ett tjutande ljud och såg en massa blinkande ljus. Han tog för givet att det var ett UFO och körde hem så snabbt som möjligt. Det var i alla fall vad han sade till den polis som till slut fick tag i honom efter att ha följt efter i ett par mil...
