bklint

Dagen började dåligt. Vaknade 9 och fick sedan ligga och vänta i två timmar på att väckarklockan skulle ringa. Jag åt frukost i soffan eftersom vi inte har något kök. Kom i god tid till busshållplatsen, men bussen var sen och körde ovanligt långsamt. Så småningom förstod jag varför. Förareländet satt och pratade mobiltelefon. Det gjorde han genom hela Skanör och en bra bit ut på ljungen. När han till slut var färdig trodde man att han skulle sätta lite fart, men icke. Då började han kalla fram alla som han inte orkat sälja biljett till tidigare, och så gick det ännu långsammare. Kom dock precis i tid till bion.

Där blev det bättre. Allt var som vanligt och det var jättekul att träffa Hanna, Victor och Björn igen. Sedan blev det Arn 2 och det är faktiskt en riktigt bra film. Stark fyra. Sedan middag på Millennium (för vi har inget kök) och så tidig läggning för att möjliggöra tidig uppstigning.

Vår diskmaskin har pajat och läckt vatten så att hela köksgolvet fick brytas upp. Försäkringsbolaget informerades för ett par veckor sedan och sedan har det inte hänt så mycket. Men så plötsligt, på fredag eftermiddag, dyker det upp ett par hantverkare från Trelleborg och bryter upp hela golvet. De kopplade förstås ur spisen också och sedan gick de hem. Återkommer på tisdag. Till dess har vi i princip inget kök.
Men så idag upptäckte vi det värsta. De har inte satt igen det nu öppna diskmaskinsavloppet, så när vi spolar vatten i köket så forsar det ut över hela betonggolvet! Detta tyckte hantverkarna inte var särskilt viktigt att nämna utan det fick vi upptäcka själva. Vad är det för fel på trelleborgare?

Annars har det varit en väldigt lat dag. Har inte gjort något meningsfullt. Lite facebook, lite youtube och lite redtube. Tv:n funkar ju fortfarande inte (viaskit). Men i morgon får jag jobba ett par timmar på bion, Wiiiiie!

Jag tänker förresten fortsätta med musiklänkar tills någon ber mig sluta: 

Då var första veckan avklarad. Idag var det fler introduktionsmöten och den bestående frågan är; Varför finns det så mycket chefer? Det känns som om vi skulle tjäna en hel del pengar på att platta till organisationen.

Jag satt själv på lunchen idag igen. Det var mycket samtal strax innan och folk droppade av mot matsalen en i taget. Nu är jag hemma och tar det lugnt. Hoppas jag behövs på bion i helgen.

Filmen igår var helt okej men lite tramsig. Undrar om den inte riktar sig mot tonåringar egentligen. Men en sak störde mig mer än lite. I sista scenen, när huvudpersonerna står och pratar på parkeringen, går speakern in och börjar prata om andra program och filmer. Det var alltså mitt i dialogen och det gick inte att höra den sista dialogen. Hur tänker de på Kanal 5 egentligen? Film ska ses på bio!

Det är inte en enda läsare som klagat på gårdagens musikstycke så jag slänger in ett till

Ingen nämd, ingen glömd brukar man säga. Om man börjar nämna namn måste man se till att komma i håg alla. Jag kom att tänka på det när jag läste igenom mitt första inlägg, där jag av någon anledning bara nämnde tre namn. Dags att reparera skadan.

Ellinor, glädjekällan. Alltid glad. Om himlen föll ner över henne skulle hon säkert skrattta åt den udda situationen. Oscar, konstnären. Jobbar alltid hårt men står och ritar teckningar i anteckningsblock på lediga stunder. Victor, projektledaren. Har alltid ett projekt på gång. Ett dataspel, ett demoband eller en cykel utan broms (smart).

Sedan har vi Erik, livsnjutaren. Alltid rolig, alltid social. Det roligaste är ändå att han ger intryck av att vara lite slacker/manana men egentligen är han väldigt intelligent. Hanna, Einstein. Den smartaste människan jag någonsin träffat, men också rolig. Det finns nog ingen annan jag har skrattat så mycket tillsammans med. Också den enda jag träffat som gillar dataspel som SimCity, Transport Tycoon och Zoo Tycoon. Men: fiskbullar? Blä.

Sist och minst Michaela, Two-face. Ibland är hon som en liten femårig flicka och man vill bara krama henne och säga att det finns inga monster under sängen. Ibland är hon en trotsig tonåring som tvunget ska säga emot allt. Ibland en inbiten partymänniska vars enda syfte är att festa så mycket som möjligt. Ibland en världsvan 30-åring som man kan fråga om goda råd i livet. Och stundtals en medelålders tant vars största nöje är långa promenader. Och man vet inte i förväg vilken Mikki man ska träffa.Sen har vi ju Max, Björn, Anders och Lennart, men de kommer jag säkert att träffa igen.

Idag har introduktionerna fortsatt. Och jag börjar kunna allt om frekvensomriktare. Luncherna behärskar jag dock inte. Jag gör bort mig varje gång. nu får jag snart inte fler chanser.Efter jobbet tog jag ett varv igenom festivalen. Åt Langos och grillspett och tittade på folk.

Nu ska jag se 10 Orsaker att Hata Dig, den ska vara bra sägs det.

Jag avslutar med en länk till en bra låt för att liva upp bloggen lite. Lyssna om ni vill.

Lång dag. Dagdrömde på bussen och steg inte av på centralen. Chauffören hade börjat köra därifrån när jag hoppade upp och sprang mot dörrarna. Men jag kom i tid till jobbet.

Introduktionsveckan går vidare och nu börjar vi träffa folk i ledningen som ger en bra bakgrund om företagets historia och nuvarande verksamhet. Lunchen blev varken bra eller dålig. Ett möte drog över tiden så jag kom för sent och fick sitta själv vid ett eget bord. Men i morgon ska jag vara social och trevlig.
Under eftermiddagen upptäckte jag något underligt. Jag läste en frekvensomriktaremanual och upptäckte plötsligt att jag faktiskt förstod mycket av det som stog där. I går var det rena grekiskan men nu börjar jag tro att jag faktiskt klarar det här.

Jag har också hittat en snygg tjej som jobbar på företaget. Hon är 25 och bor i en villa i centrala Lund (det ser i alla fall ut som en villa på satellitbilderna). Hon är riktigt snygg, smart och intressant, men tyvärr jobbar hon på en annan avdelning så vi kommer nog inte att träffas så ofta.

I kväll har jag faktiskt inte varit lika trött som i går och i förrgår. Det verkar som min dygnsrytm börjar rätta till sig.

I övrigt hörde jag en intressant historia. En kinesisk tynglyftare tog guld i OS och möttes omedelbart av beskedet att hans mamma dött två månader tidigare. Ingen hade berättat det för honom. De var rädda att det skulle störa hans uppladdning och beröva landet en medalj. Och landet är tydligen mycket viktigare än medborgarna. Tankeväckande.

Ännu en dag till historien. Idag var det först fotografering (nej, det blev ingen bra bild) och datautbildning.

Lunchen gick precis lika bra som i går. I morgon ska jag fan i mig säga något, även om det är urbota

dumt.

Sedan blev det genomgång av receptionen och dess möjligheter, följt av en liten utflykt till lagret. De sista

två timmarna fick jag börja titta lite på de frekvensomriktare vi säljer. Jag fick en liten låda med ett litet

hjul, som jag kunde ställa in att snurra i olika hastigheter. Inte så kul som det låter men det var bra att få

göra någonting riktigt.

Jag börjar ett nytt jobb som supportingenjör på Beijer Electronics. För tre år sedan startade jag av någon anledning en biograf tillsammans med min bror. Om jag hade vetat att jag skulle bli sittande där i tre år hade jag aldrig gjort det. Det är lite tragiskt att läsa i Lund i 6 år för att sedan stå och poppa popcorn vareviga kväll. Det blir inte bättre av att jag tjänar så lite att jag måste bo kvar hemma hos Mamma. Men det värsta är ändå att jag jobbar varje kväll. Jag har alltså inget socialt liv alls. Inga kompisar och ingen antydan till flickvän.
Men det var alltså mitt gamla liv. I morgon börjar det nya. 8 till 16.45 måndag till fredag och annars LEDIG. Jobbet kommer jag säkert att klara bra, i alla fall på lång sikt. Däremot är jag fasansfullt nervös över hur det ska gå i början, innan jag lärt mig allt.

Lite vemod känner jag nog ändå. Jag har trots allt haft en del roligt på bion också, och träffat en del  människor jag kommer att sakna mycket. Hanna, Michaela och Erik är tre underbara människor som jag aldrig kommer att glömma. Jag ska förstås försöka hålla kontakten och kanske till och med bli kompis med dem men att hålla kontakt med folk utan praktisk anledning är inte direkt min paradgren. Antagligen blir det inte mer än ett facebook-meddelande på deras respektive födelsedagar, om inte de hör av sig själva. Eventuellt blir det någon sorts avskedsfest om två veckor så vi får se vad som händer då.

Idag skulle jag egentligen vara ledig och vila upp mig men jag kunde inte hålla mig borta från bion. Jag var ju tvungen att lämna mina nycklar (som om inte min bror kunde göra det :-)) och så skulle jag köpa lite kläder att ha på det nya jobbet. Fast några vettiga kläder hittade jag aldrig. Jag hade tänkt utnyttja Michaela som smakråd men det var alldeles för mycket att göra för att dra henne ur kassan. Jag borde alltid ha med en Mikki när jag köper kläder - hon har estetisk blick och kan säga vad som är snyggt. Jag är så dålig på det. Över huvud taget är det jobbigt med butiker som har både Herr- och Damkläder; hur ska man veta vad man ska köpa? Det är ju som upplagt för riktigt pinsamma misstag!